Lilleputt börjar bli stor, och då pratar jag inte om den stundande förskolestarten. Nej, idag ville han nämligen bre sin egen smörgås, och han var stolt som en tupp när han fick lov att göra det. Jag menar, vem är jag att hindra honom? Det var ganska mycket margarin på bordet, en del på mackan ("gackan") men mest i munnen. Såklart. De flesta ettochetthalvtåringar gör så. Äter direkt ur paketet. Konstigt nog tycker en ändå att det är lite charmigt och en ser det som att barnet växer upp och blir självständig. Det måste vara någon form av någon stenåldersföräldragen som kickar in och ger en cred för att barnet visar någon form av självständighet. Någon form = väljer själv om margarinet ska vara på "gackan" eller i munnen. (Klart mamman ska ha cred!). Det är såklart mycket smartare att bara stoppa smörkniven direkt i munnen. Varför ta omvägen via mackan, liksom? Stora killen!