Grit - djävulens påhitt

Jag har fött barn. Beviset på det ligger och sussar bredvid mig i sin spjälsäng. Att föda barn innebär att uppleva smärta, det är liksom hela grejen med förlossningen. Smärta. Efter förlossningen, däremot, var jag så hög på endorfiner, adrenalin och andra sköna hormonpåslag att jag trodde att jag kunde klara av precis vad som helst. Hade någon bett mig att veckla ut mina vingar och flyga hem från BB hade jag säkert gjort det. Garanterat. "Hur upplevde du smärtan under förlossningen? " frågade en barnmorska. "Vilken smärta?" svarade jag helt uppriktigt. Jag mindes ingen smärta. Men barnmorskan skrattade lite och väntade på det riktiga svaret med lätt höjda ögonbryn. Jag undrade mest varför hon fortsatte att stirra på mig. Hade jag lunchen mellan tänderna?
 
Imorse var jag på spinning. Och på grit. Grit är någon form av högintensiv idiotträningsform med syfte att få kroppen att kräkas alternativt svimma. Säkert jättenyttigt. Mot slutet av passet slutade min kropp att lyda mig, helt seriöst. "Hoppa!" sa jag till mina fötter, men allt de gjorde var att lite trotsigt ställa sig på tå. Nu undrar jag helt seriöst varför en inte får EDA, eller åtminstone lustgas, i en liten goodiebag med sig hem efter gritpasset? Jag måste helt enkelt se till att bli gravid, snabbspola nio månader, och gå igenom en förlossning -inatt- för att kunna glömma den smärta som imorgon kommer göra mig till en mindre trevlig sambo. Till en mindre trevlig sambo med lunchen mellan tänderna för hon kommer inte kunna lyft sina armar.

Chokglad

Noah har mjölkproteinallergi. Det innebär en kost utan mjölk, grädde, ost eller andra mejeriprodukter. Av någon anledning har matproducenterna bestämt sig för att jävlas just med alla som har mjölkproteinallergi, och lägga till vassle, skummjölkspulver eller eller något annat totalt onödigt till ingredienslistan, men som ger Noah utslag och torr hud. Minsta lilla yttepyttepytte han får i sig visar sig. Visserligen är det bara ca 0,2% av den vuxna befolkningen som har mjölkproteinallergi, men desto fler barn, typ 5%.
 
Att ha en ammande bebis med mjölkproteinallergi innebär att den ammande mamman måste utesluta alla mejeriprodukter så länge bebisen ammar. Nu har den ammande mamman slutat att amma den allergiska bebisen och ska ikväll, för första gången på sex månader, äta pizza. Äta pizza och mjölkchoklad. Äta pizza, mjölkchoklad och daim. Och toblerone. 
 
Vilken tur att den ammande mamman som inte ammar längre inte åt parmesanost, örtsmör eller tårta igår. Verkligen jättetur!
 

Att lägga locket på och vägra ta debatten är inte detsamma som att hålla käften

Den här bloggen är inte i första hand en politisk sådan. Men ibland händer det saker som gör att allt annat måste stanna upp.
 
Efter EUP-valet i söndags var vi många som var arga, ledsna och besvikna. Jag undrar vad jag kommer att säga till min son om 20, 30 eller 50 år när han frågar varför vi lät rasisterna ta makten. Varför vi inte stoppade dem. Hur svårt kan det vara liksom? Det är nu eller aldrig vi har möjligheten att organisera oss för verklig förändring.
 
Hanna Cederin skriver:
 
"Att lägga locket på och vägra ta debatten är inte detsamma som att hålla käften. Frågan är från början felställd och bygger på falska föreställningar. Självklart ska rasister ges svar på tal och lögner bemötas med sanningar, men inte om det ger mer tid i rampljuset åt en lögnaktig verklighetsbeskrivning. Svaret måste utgå från en annan berättelse – en sann verklighetsbeskrivning som människor känner igen sig i."
 
 
RSS 2.0