Det räcker tydligen inte med att vara förälder med allt vad det innebär. Tydligen ska en också per automatik veta saker och ta ansvar för en massa grejer. Tillexempel förväntades jag veta att bussarna bara går en gång per halvtimme under sommaren. Det är faktiskt inte jättemycket begärt att bussarna ska gå en gång per kvart, som vanligt. Faktiskt inte. Nu tar det alltså kortare tid att gå in till stan än att vänta på nästa buss om en råkar missa bussen (obs! Noahs fel, inte mitt!). Och då ska jag tydligen veta att det är rimligt att i förebyggande syfte ha fotriktiga skor på mig. Och om jag inte råkar ha fotriktiga skor på mig så ska jag tydligen vara så förutseende att jag har med mig skoskavsplåster i handväskan skötväskan. Men framförallt ska en ta ansvar och INTE lägga upp fötterna på sätena mittemot på bussen hem. I N T E på sätet. Note to self.

 

Som föräldrar förväntas vi också ta ansvar för att skapa traditioner för vår familj. Typ midsommartraditioner. Ni vet: stång, sill, nubbe, potatis och allt det där som alla tydligen bara måste göra. Men ingen av oss gillar sill. Och nej, alla vuxna måste inte tycka om sill. Aint gonna happen. No f*cking way. Men vi tog fasta på det här med mattraditioner ändå, och har nu infört att Hamburgare, pommes och mozzarellasticks från MAX är rimlig midsommarmat. Tror nog att Noah i framtiden kommer att uppskatta vår midsommarmattradition bättre än sill och potatis. Han äter ju liksom potatis ca varje dag.

 

Tydligen måste vi också ta ansvar och gå och lägga oss i tid. Det ingår på något sätt i vuxenheten och föräldrarheten. Det betyder att det är hemgång från midsommarfirandet kl 19.00, för då ska bebisen snart sova. Kl 19.00 börjar midsommarfirandet. Kl. 19.00 började midsommarfirandet och här sitter vi, två vuxna nyblivna föräldrar, och zappar mellan Schweiz- Frankrike och Hulken. Och Big Bang Theory. Med skoskav.