Vår son är smart. Riktigt intelligent faktiskt. Jag vet, nu tänker ni att alla föräldrar tycker att just deras barn är smartast, sötast och bättre än alla andra barn. Men vårt barn ÄR smartare än ditt barn. Eller ditt framtida. Han har skills som överträffar mig, min sambo och vår dator. Smartfånen kan ju slänga sig själv i väggen, för Noah kommer garanterat att utvecka en smartarephone och vara den första som vinner nobelpriset i teknik. Garanterat.

 

Det skulle kunna vara en slump, det skulle det. Men det är knappast troligt. Härom veckan när Noah satt och skrev bankade på mitt tangentbord bankade han in kortkommandot som byter färg på fästisarna (post-it-lappar på datorskrivbordet). Jag visste inte ens att det gick att byta färg på dem! Datorn visste säkert inte ens att det gick att byta färg på dem! Visst, visst, det skulle kunna vara en slump, men förklara då för mig hur HAN kunde byta tillbaka färg INNAN jag ens har hittat kortkommandot!? Slump my ass.